Håkan Juholt
Kanske tiden, för ett ögonblick, kommit ifatt det här fotografiet av Håkan Juholt i en talarstol i början av september.
Jag blir illa berörd av den senaste tidens journalistiska ansats (det som vi kallar för ”drev” i brist på bättre ord). Dels för att jag själv är politiskt engagerad (i ett annat parti än Juholts), och tror att demokratin förlorar på att politiska frågor och ideologiska alternativ ständigt hamnar i skymundan för personfokuserade konflikter.
Men händelsen påminner mig också om den drevsvans som för en tid sedan hängt efter fotografen Terje Hellesø och hans närstående; aggressiviteten och hätskan som klibbat i nätets trådar. Nyfikenheten har spillt över i min blogg, via söktjänster har många trillat in på ett inlägg om Terjes Min plats i ljuset – en bok som för mig definierar Naturfotografin. Både Terje och hans fru Malin har på flera sätt haft betydelse för min personliga utveckling inom fotografin. Jag hoppas innerligt, att de bägge nu åter kan följa stigar som leder in i den svenska fotografiska bildkonsten.
Att bli bedragen. Att bedra. Det kan vi människor aldrig göra ogjort; men alla kan göra sitt val och gå vidare, förhoppningsvis bättre och klokare. Det är en tröst.
(D300, 24 mm, f/11, 1/100 s)
Botkyrkavy
Från Slagsta strand 13 oktober strax före klockan sex på eftermiddagen.
(55 mm, f/6.3, 1/50 s)
Tillsammans
Jag har anmält mig till föreningen Förenade Naturfotografer. Därför att naturen är viktig för mig och för att jag tror att vi som fotograferar naturen ser den på ett sätt som man inte gör annars. Från minsta detalj i en levande organism upp till det vidaste landskap. Med utmaningen att ordna naturen i en bild och samtidigt försöka söka ut känslor, budskap och mening; börjar man snart låta sig själv vävas in i det man ser och upplever; och ser kanske sig själv speglas i former och liv. Ensam med kameran i naturen kan man möta sig själv. Att värna naturen och det som finns där blir lika naturligt som att värna sig själv och de man bryr sig om.
Förenade Naturfotografer är en bred och inbjudande organisation som håller på att gro ur sitt frö och som inte kräver mer än just en fotografisk relation till naturen. Det ska bli kul att se den växa upp.
Bilden ovan är från trakten av Tumba, söder om Stockholm. 22 augusti vid tvåtiden.
(300 mm, f/4.5?, 1/1000 S)
